Personlighetssyndrom 2
Exempel från litteraturen
Jag läste nyligen Johan Cullbergs bok Skaparkriser. Det är ett försök att förstå de kriser som författarna August Strindberg (1849-1912) och Stig Dagerman (1923-1954) gick igenom i livet. I medelåldern efter sin andra skilsmässa (med österrikiska Frida Uhl) genomgick Strindberg en kris som han senare beskrivit i sin bok Inferno. Han levde tidvis i Paris och vände sig mot ockultism och alkemi i ett försök att förstå världen. I samband med detta uppvisade han klart paranoida drag och genomgick möjligen en psykos. Många har försökt förstå detta och landat i att han kanske var intoxikerad av absint, kemikalier eller faktiskt hade schizofreni. Det är alltid vanskligt att diagnosticera någon man inte träffat utan endast har skrivna källor om. Cullberg, med sin psykoanalytiska bakgrund, tror att Strindberg hade starkt narcissistika drag. Som barn dog Strindbergs mamma efter att ha varit fysiskt svag i många år. Sin far å andra sidan framställde Strindberg som despotisk och hade även som vuxen en konfliktfylld relation till honom. Detta är enligt Cullberg förklaringen till narcissismen. Att störd anknytning under barndomen leder till störd personlighet är ett populärt tema inom den psykodynamiska teoribildningen, men inte lika så i den mer empiriskt underlagda psykologin. Ett enkelt motargument är att det inte är slumpmässigt vilka barn som får svag anknytning, då det kan vara en följd av föräldrarnas tillkortakommande som i sin tur kan nedärvas till barnet. Det blir ett exempel på där en korrelation inte nödvändigtvis innebär en kausalitet. Med det sagt spelar säkerligen upplevelser under barndomen roll, men saker är oftast inte så enkla som det verkar.
Precis som Strindberg hade Dagerman ett något instabilt psyke. Han försökte flera gånger att ta sitt liv och uppvisade tidigt depressiva tendenser. Redan så ung som 31 år avslutade han sitt liv genom suicid. Innan dess hade han liksom Strindberg genomgått en skilsmässa och drabbats av skrivkramp. Han ådrog sig stora skulder och drack en hel del alkohol. Faktum är att han även vårdades en tid inom psykiatrin, men på den tiden hade man inte några effektiva behandlingar mot depression. Huruvida detta rörde sig om en egentlig depression eller snarare depressivitet på basen av personlighetssyndrom är oklart, men någon effektiv behandling för det ena eller det andra fanns inte hursomhelst.
Dagerman växte upp med sina farföräldrar på landsbygden och det är en period i livet han senare beskrev som lycklig. Som studiebegåvad flyttade han sedermera till fadern i Stockholm och dennes nya familj. Pappan var dock alkoholiserad och man kan föreställa sig att de inte hade den bästa relation. Även för Dagerman ser Cullberg genom sina psykoanalytiska glasögon en narcissistisk läggning.
När personligheten ställer till det
Som jag beskrev i första inlägget kan man kvantitativt förstå en människas personlighet som en vektor i det femdimensionella rummet. Viktigt är att alla människor har olika grader av olika personlighetsdrag och inte enkelt kan delas in i typer. Ens persolighet beskriver hur man reagerar i olika situationer och ibland är den reaktionen inte helt adekvat. Kanske blir man väldigt ledsen och orolig vid separationer eller har svårt att hantera konflikter. Man kan se diagnosen GAD (generaliserat ångestsyndrom) som ett exempel på en neurotisk personlighet, där personen blir orolig vid olika belastningar. Även om man inte får den diagnosen kan ens personlighet innebära en skörhet, där man vid olika belastningar drabbas hårdare än andra. Kanske genomgår man en skilsmässa och har svårt att nå upp till ytan igen. Man blir nedstämd, självkritisk och försöker till och med att skada sig själv. Träffar man en sådan patient inom sjukvården är det möjligt att hen får en depressionsdiagnos eller betraktas som en skör personlighet. Ibland talar man om en skör personlighetsstruktur.
När ens personlighet leder till funktionsnedsättning och lidande i flera av livets domäner (privatliv, arbete etc.) kallar man det för personlighetssyndrom (tidigare kallat personlighetsstörning). Dessutom menar man att ens personlighet är avvikande gentemot den normala. Ofta har man problem med känsloreglering och mellanmänskliga relationer och detta leder ofta till konflikter, även i kontakter med sjukvården. Tyvärr leder detta ibland till dålig vård och där man överger patienten för att den anses för jobbig. På så sätt kan patienten få problem inte endast inom psykiatrin utan även inom somatisk sjukvård. Man brukar säga att omkring 5-10 % av befolkningen har ett personlighetssyndrom, men siffrorna är högre i sjukvården och framförallt inom psykiatrin. Vissa menar att upp mot 50 % av patienterna inom specialistpsykiatrin skulle uppfylla kriterierna för ett personlighetssyndrom! Det är i och för sig inte så konstigt, då det är först när exempelvis en depressionspatient inte svarar på standardbehandling som hen remitteras till psykiatrin. Om man tydligt svarar på första linjens behandling med KBT eller SSRI stannar man kvar inom primärvården.
I DSM-5 listar man tio olika personlighetssyndrom i tre olika kluster:
Kluster A (ibland kallad engelskans mad)
Paranoid
Schizoid
Schizotyp
Kluster B (ibland kallad engelskans bad)
Borderline
Histrionisk
Antisocial
Narcissistisk
Kluster C (ibland kallad engelskans sad)
Osjälvständig
Ängslig
Tvångsmässig
I praktiken är det borderline personlighetssyndrom man talar mest om och har utvecklat behandlingar mot. I ICD-10 har man liknande uppdelningar men i den kommande ICD-11 försvinner dessa, förutom bordeline typ. I kommande avsnitt kommer jag skriva mer om EIPS/borderline och hur man kan behandla det.