Personlighetssyndrom 1
Jag kommer i ett par avsnitt skriva om personlighetssyndrom. Jag kommer börja beskriva personlighet i allmänhet och vad som karaktäriserar en skör personlighetsstruktur. Därefter planerar jag att komma in på ett par behandlingar som finns vid framförallt Emotionellt Instabil Personlighetssyndrom (EIPS, även kallat borderline).
Vad är personlighet?
Med personlighet menar man människors relativt stabila reaktionsmönster emotionellt, kognitivt och beteendemässigt. Ofta säger man att en person är på det ena eller det andra sättet och då menar man oftast personens personlighet. Man har i den klassiska psykologiska litteraturen intresserat sig i många år för personlighet och skapat många teorier. Gemensamt för dessa är att de är dåligt empiriskt underlagda och snarast speglar upphovsmannens egna idéer.
Ett exempel är Hans Eysencks personlighetsmodell. Han konstruerade en skattningsskala och delade upp personligheten i två dimensioner: extraversion och neuroticism. Beroende på olika kombinationer av dessa får man olika personlighetstyper. Faktum är att detta har vissa likheter med den gamla Galeniska modellen där hög neuroticism och hög extraversion motsvarar en kolerisk personlighet. På samma sätt motsvarar låg neuroticism och extraversion en flegmatisk personlighet. Vidare försökte Eysenck koppla graden av neuroticism och extraversion till olika biologiska fenomen, exempel graden av excitabilitet i hjärnbarken. Hans kanske mest kontroversiella påstående var det om att vissa personligheter hade högre risk att få cancer. Till exempel uttalade han sig om risken för cancer om man rökte och hade själv kopplingar till tobaksindustrin.
Den mest vedertagna modellen för personlighet idag är den så kallade Fem faktor-modellen. Denna är ateoretisk och uppkommer genom att leta efter underliggande faktorer i personlighetsdata. Man låter personer få svara på en rad frågor angående personlighet och där flera frågor berör samma faktorer. De faktorer man kommit fram till är: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, tillmötesegående och neuroticism. På engelska förkortas dessa ofta OCEAN efter openness to experience, conscientiousness, extraversion, agreeableness and neuroticism. Som exempel har personer med hög neuroticism en tendens att reagera på belastning med negativa känslor som ångest, oro eller ilska. Ibland kallas det även emotionell instabilitet. Viktigt att tänka på är att alla människor som gör en personlighetsskattning enligt ovan hamnar någonstans på ett spektrum, det vill säga man är inte någon särskild “typ“. De flesta hamnar i mitten på fördelningen medan en mindre andel hamnar ovanligt högt eller lågt. Här kan man gratis göra ett personlighetstest och nedan ser man mitt resultat.
Sammanfattningsvis är detta låga poäng på neuroticism, höga på öppenhet, tillmötesgående och samvetsgrannhet och medelhögt på extraversion. Nu svarade jag snabbt på frågorna och var på gott humör, vilket säkert kan påverka utfallet.
Varifrån kommer vår personlighet?
Ett sätt att ta reda på varifrån vår personlighet kommer är klassisk ärftlighetsforskning där man mäter personlighet hos olika personer med hög eller låg grad av släktskap. Om enäggstvillingar hade mycket stort överlapp i personlighet jämfört med tvåäggstvillingar, trots att alla har växt upp tillsammans, kan man dra slutsatsen att personlighet har en hög heritabilitet. Jag har skrivit mer om detta i Genetik-avsnittet. I en studie från 1996 på 123 par enäggstvillingar och 127 par tvåäggstvillingar fann man en heritibilitet på 40-60 % för de fem faktorerna. Många känner nog igen sig i att man liknar sina föräldrar och syskon inte bara i utseende utan även personlighet. Däremot är man ju inte helt lik. Det är också så att många ser tydliga skillnader i beteende hos sina barn tidigt i livet, kanske redan som spädbarn. Hur vår personlighet skapas under uppväxten är ett stort forskningsområde. En del spädbarn är lugna och belåtna medan andra är skrikiga och kräver uppmärksamhet. Denna skillnad är ofta uppenbar och förklaras av skillnader i temperament. Detta anses vara en mer grundläggande egenskap än personlighet och finnas från födseln. Per definition är temperament relativt oberoende exempelvis utbildning och anses biologiskt betingat. Däremot påverkar vårt temperament vår personlighet.
Precis som andra högre kognitiva funktioner och beteenden med viss ärftlighet är personlighet beroende av ett stort antal gener. Det finns inte en gen för neuroticism! I en stor meta-analys av genomvida associationsstudier (GWAS) för neuroticism undersökte man detta i 449 484 personer. Man fann 136 significanta loci i genomet som associerar med neuroticism. Man vet sedan tidigare att graden av neuroticism är kopplat med en mängd negativa utfall, alltifrån depression till somatiska tillstånd. I figuren nedan undersökte man den genetiska korrelation med olika tillstånd. Till exempel är korrelationen med både depression och ångesttillstånd signifikant och stor (0,68 och 0,82).
Som synes är heritibiliten inte 100 %, vilket betyder att den även påverkas av unika och gemensamma miljöfaktorer. I studien ovan på tvillingpar finner man att det i princip bara är unika miljöfaktorer som förklarar den resterande variansen i personlighet. Det betyder att de miljöfaktorer som är gemensamma (hur föräldrarna är etc.) för de två tvillingarna har litet förklaringsvärde. Däremot finns ju en mängd olika unika miljöfaktorer som kan vara viktiga. Alltifrån vilka vänner man har, om man blivit mobbad till hur det gått i skolan. Inom populärpsykologi förklarar man ofta människors personlighet - eller kanske snarare avvikande personlighet - med ankytning i tidiga livet eller trauma. Detta är dock inte empiriskt belagt.
Det här var en kort introduktion till personlighet i allmänhet. I nästa avsnitt tänkte jag introducera personlighetssyndrom, det vill säga då ens personlighet är avvikande på något sätt och leder till funktionsnedsättning.