Psykiatrisk diagnostik 1
Finns sjukdom?
En del undrar hur man kan forska om psykiska sjukdomar. Finns de ens eller har inte alla vissa drag av olika diagnoser? Som kliniker som träffar patienter är det uppenbart att det är skillnad mellan att ha drag av en sjukdom och att vara sjuk. Jag kan tänka på den unge mannen som helt tappat verklighetsuppfattningen och blivit psykotisk eller den äldre damen som är inne i ett maniskt skov. Tankarna är inte längre deras egna och man beter sig helt skilt från ens normala jag. Kanske tror man att någon försöker spruta in gas i ens lägenhet och därför tejpat för alla hål eller så har man startat nya företag och inlett flera tillfälliga sexuella relationer trots att man är lyckligt gift sedan många år. Det är ett tydligt lidande! Ofta har man släktingar som drabbats av liknande sjukdomar och man har tydlig effekt av antipsykotiska eller stämningsstabiliserande läkemedel.
Den biomedicinska modellen
Sjukdomar är tillstånd med lidande som beror på en särskild orsak. Mellan orsaken och sjukdomen finns en mekanism; en process som vi i princip kan påverka. Genom att identifiera etiologin (orsaken) kan vi även förhoppningsvis behandla sjukdomen. Typexemplet är infektionssjukdomar, där exempelvis en pneumoni (lunginflammation) orsakas av en pneumokock (en bakterie). Vi kan odla fram den om vi tar prov från slem från luftvägarna eller eventuellt från blodet om patienten är riktigt sjuk (sepsis). Samma sak med hjärtinfarkt typ 1, där förträningar i hjärtats blodförsörjning gör att hjärtmuskeln får syrebrist och faller samman. Patienten får typiskt bröstsmärta, känner sig andfådd och kanske kräks. Vi har mycket specifika laboratorieprover som vi tar från blodet som visar på hjärtmuskelsönderfall (troponiner). Om vi ger antibiotika mot pneumokocker eller öppnar upp förträngningen i hjärtats kranskärl med en kateter kan vi behandla orsaken och därmed hjälpa patienten.
Dock är många sjukdomar inte alls så klara som ovan. Hur gör vi med inflammatoriska sjukdomar som exempelvis reumatism? Vi kan dämpa inflammationen för att rädda leder men vad är det som sätter igång själva inflammationen? Kanske mäter vi förhöjda inflammatoriska prover i blodet som sjunker med behandling (sänka, SR). Vad är egentligen ryggskott (kallas även lumbago)? Man får akut ont i ländryggen och musklerna spänner sig. Röntgar man eller genomgår en MR-undersökning ser man ingen skada. Det hjälper inte att operera, men däremot att komma igång med lättare rörelser. Vad är orsaken? Faktum är att ryggvärk hänger ihop med ens psykiska mående. Känner man sig stressad, sover dåligt eller har ångest kan ryggvärk komma som ett brev på posten. Här har vi inga markörer i blod eller röntgen som gör att vi kan säga att man drabbats av lumbago. Istället talar vi om en klinisk diagnos. Röntgen och blodprover handlar mer om att utesluta exempelvis kotkompression (röntgen) eller infektion i njurarna (CRP etc.).
Prototyper
Som synes finns många sorters sjukdomar. En del är hyffsat klarlagda och vi har effektiva behandlingar för dessa. Andra är mer oklara eller fullständigt okända och för dessa har vi ibland och ibland inte effektiva behandlingar. Som läkare med viss erfarenhet har man sett en mängd patienter med olika symptom och därmed lärt sig närma sig diagnostiken med mönsterigenkänning. Det finns teoretiska prototyper; det vill säga mönster av symptom som beskrivs i läroböcker och som den “optimala” patienten uppvisar. För hjärtinfarkt är det kanske en medelålders man som röker, är lite överviktig och tidigare haft för högt blodtryck. Senaste året har han i samband med fysisk aktivitet fått ont i bröstet och nu söker han akuten med kraftigt tryck centralt över bröstet och utstrålning över vänsterarmen. Med den kliniska bilden misstänker man genast akut hjärtinfarkt och drar igång fortsatt utredning och behandling. Kan vi göra något liknande med psykiska sjukdomar? Ja och det skriver jag mer om i nästa kapitel.